Bevakning och säkerhet: krav, lagar och avtal

Bevakning och säkerhet: vad innebär begreppen?

Kamerabevakning enligt kamerabevakningslagen (2018:1200) omfattar tre situationer: att en tv-kamera, ett annat optisk-elektroniskt instrument eller jämförbar utrustning används utan manövrering på platsen för varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning; att en separat teknisk anordning för avlyssning eller upptagning av ljud används tillsammans med sådan utrustning; eller att en separat teknisk anordning används för att behandla bild- och ljudmaterial som tagits upp med sådan utrustning. Lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och genomför EU:s dataskyddsdirektiv. Den innehåller också bestämmelser om kamerabevakning som inte omfattas av dessa.

Lagen omfattar inte kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller i samband med sitt hushåll. För verksamheter och myndigheter som omfattas är syftet att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer från otillbörligt intrång i den personliga integriteten.

Kamerabevakning: från tillståndsprövning till egen intresseavvägning

Från den 1 april 2025 gäller nya regler för kamerabevakning. Tillståndsplikten hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) upphörde den 31 mars 2025. Ingen behöver längre ansöka om tillstånd hos IMY. I stället ska verksamheter som tidigare behövt söka tillstånd själva göra en intresseavvägning innan bevakningen börjar.

IMY gör inte längre någon förhandsbedömning av om bevakning ska tillåtas. I stället är det myndigheter, kommuner och andra som utför en uppgift av allmänt intresse som själva gör intresseavvägningen. Avvägningen mellan bevakningsintresset och integritetsintresset är oförändrad: bevakningsintresset måste väga tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad för att bevakningen ska vara tillåten.

Brottsbekämpande myndigheter har enligt IMY utökade möjligheter att kamerabevaka i den brottsbekämpande verksamheten.

Förberedelse och genomförande av kamerabevakning efter 1 april 2025

Kamerabevakning: jämförelse mellan tidigare och nuvarande regler (efter 1 april 2025)

Så gör du intresseavvägningen och dokumenterar bevakningen

En intresseavvägning innebär att bevakningsintresset vägs mot den enskildes intresse av att inte bli bevakad. IMY:s guider för intresseavvägningen på olika platser kan användas som stöd. Avvägningen ska dokumenteras.

Den som bevakar ska också ha en förteckning med vissa uppgifter om den kamerabevakning som bedrivs eller som har upphört de senaste fem åren. Har du redan ett tillstånd från IMY gäller det som dokumenterad intresseavvägning, så länge förutsättningarna för bevakningen inte har förändrats sedan tillståndet beviljades.

Alla som vill sätta upp en kamera som filmar människor måste bedöma om bevakningen är förenlig med kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR), och undersöka om andra regler är tillämpliga.

GDPR, personuppgifter och kamerabevakning

Kamerabevakning är behandling av personuppgifter. Enligt dataskyddsförordningen (GDPR) är personuppgifter all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person i livet. Därför är bild- och ljudinformation från kamerabevakning som kan kopplas till en person personuppgifter.

Kamerabevakningslagen kompletterar GDPR. Det betyder att behandlingen av personuppgifter vid kamerabevakning måste ha stöd i GDPR, utöver kraven i kamerabevakningslagen. IMY är den myndighet i Sverige som utövar tillsyn över dataskyddsreglerna, inklusive kamerabevakning.

GDPR gäller i hela EU och syftar till att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter, och att skapa en enhetlig skyddsnivå så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras.

Säkerhetsskydd i upphandling och verksamhet

Vid en säkerhetsskyddad upphandling ska, utöver upphandlingslagstiftningen, bland annat säkerhetsskyddslagen (2018:585), säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) och Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) beaktas. Det blir aktuellt när upphandlingen har betydelse för Sveriges säkerhet.

Polismyndigheten ska vid en säkerhetsskyddad upphandling ställa krav på anbudsgivare och/eller leverantörer om vilka säkerhetsskyddsåtgärder som behövs. Det följer den grundläggande principen inom säkerhetsskydd att skyddet ska vara detsamma oavsett var, hur eller av vem verksamheten bedrivs.

Kraven måste bygga på en identifierad säkerhetsskyddsbedömning. Ett säkerhetsskyddsavtal får aldrig ingås av slentrian, utan grundas alltid på ett säkerhetsskyddsbehov som har identifierats i en särskild säkerhetsskyddsbedömning.

Säkerhetsskyddsavtal: nivåer och krav på leverantörer

Säkerhetsskyddsavtal kan bli aktuellt när upphandlingen innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i klassen konfidentiell eller högre, eller när upphandlingen i övrigt ger leverantören tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet.

I säkerhetsskyddsavtalet reglerar Polismyndigheten de säkerhetsskyddskrav som blir aktuella. Samtliga kravställda säkerhetsskyddsåtgärder ska uppfyllas av motparten innan den får del av förfrågningsunderlaget eller påbörjar uppdraget.

Beroende på upphandlingens eller uppdragets beskaffenhet ingås säkerhetsskyddsavtal på tre nivåer:

Nivå 1: Leverantören har ett konstaterat behov av att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet i sina egna lokaler.

Nivå 2: Leverantören har ett konstaterat behov av att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet i Polismyndighetens eller sin huvudleverantörs lokaler.

Nivå 3: Leverantören har ett eventuellt behov av att få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet.

Säkerhetsskyddsavtal – nivåer och krav på leverantörer

Sekretess, allmänna handlingar och skydd för känslig information

Offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningens andra kapitel och reglerar vilken typ av information hos myndigheterna som ska betraktas som allmänna handlingar och enligt huvudregeln vara tillgängliga och offentliga. Vissa allmänna handlingar innehåller dock känsliga uppgifter, till exempel om Sveriges säkerhet eller den enskildes personliga förhållanden. Offentlighets- och sekretesslagen anger därför vilka allmänna handlingar som ska beläggas med sekretess.

Information som är sekretessbelagd med hänsyn till Sveriges säkerhet får särskilt skydd genom säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskyddet ska bland annat förebygga att sådana uppgifter obehörigt röjs, ändras eller förstörs, och hindra obehöriga från att få tillträde till platser där de kan få tillgång till den typen av uppgifter.

Regleringen innehåller regler om vilken kontroll man får göra av personer som hanterar den här typen av information. I säkerhetsskyddsförordningen finns bland annat regler om kryptering och behörighetskontroll.

Ansvar, dokumentation och praktiska krav

IMY utövar tillsyn över kamerabevakning och GDPR. Polismyndigheten ställer krav vid säkerhetsskyddad upphandling, och Säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1) ska beaktas. Dokumentationskraven är centrala: intresseavvägningen ska dokumenteras, och den som bevakar ska ha en förteckning över bevakningen.

En praktisk checklista för verksamheter:

Gör en intresseavvägning där bevakningsintresset vägs mot enskildas intresse av att inte bli bevakade.

Dokumentera intresseavvägningen.

Upprätta och underhåll en förteckning över kamerabevakningen (och bevakning som upphört de senaste fem åren).

Bedöm om säkerhetsskydd är tillämpligt i upphandlingar och verksamhet.

Teckna säkerhetsskyddsavtal vid behov och se till att alla kravställda säkerhetsskyddsåtgärder är uppfyllda innan leverantören får del av underlag eller påbörjar uppdraget.