Larm och kameraövervakning: vad säger lagen?

Larm med kamera: vad är reglerat?

Larmfunktionen i sig regleras inte av kamerabevakningslagen. Det är kameran och ljudupptagningen som utlöser reglerna. När en larmanläggning används så att den innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning är den enligt 3 § kamerabevakningslagen (2018:1200) kamerabevakning.

Kamerabevakningslagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och genomför EU:s dataskyddsdirektiv (1 §). Enligt 2 § är syftet att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning. Lagen innebär alltså en avvägning mellan två intressen, inte ett förbud mot kameror.

För dig som privatperson avgörs det mesta av hur kameran faktiskt används och var den riktas, inte av vad den kallas eller vilket paket den såldes i. Omfattas användningen av privatundantaget gäller varken GDPR eller kamerabevakningslagen. Gör den inte det gäller båda.

Regler för kamerabevakning – sammanfattning

Vad räknas som kamerabevakning?

Definitionen finns i 3 § kamerabevakningslagen och har tre delar. Kamerabevakning är: 1) att en tv-kamera, ett annat optisk-elektroniskt instrument eller därmed jämförbar utrustning, utan att manövreras på platsen, används på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning, 2) att en separat teknisk anordning för avlyssning eller upptagning av ljud används i samband med sådan användning av utrustning, eller 3) att en separat teknisk anordning används för att behandla bild- och ljudmaterial som tagits upp med sådan utrustning.

Två saker följer: bevakningen måste vara varaktig eller regelbundet upprepad, och ljud och efterföljande behandling av inspelat material räknas som egna former av kamerabevakning. En larmkamera som ger enstaka, manuellt utlöst bilder är alltså en annan sak än en kamera som ständigt eller återkommande bevakar en plats.

Lagstiftaren har också avgränsat var lagen alls gäller. Enligt 4 § krävs att utrustningen finns i Sverige och att den som bedriver bevakningen är etablerad i Sverige eller i tredjeland, eller att behandlingen av upptaget bild- och ljudmaterial utförs av den som bedriver bevakningen eller för hans eller hennes räkning.

Privatundantaget: hem och tomt

Enligt 5 § 1 kamerabevakningslagen gäller lagen inte vid kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll. Omfattas bevakningen av privatundantaget gäller varken reglerna i GDPR eller i kamerabevakningslagen.

IMY understryker att undantaget ska tolkas snävt och bara gäller bevakning av rent privat natur. Myndigheten anger punkter som i regel måste vara uppfyllda: bevakningen bedrivs av dig som fysisk person, eller av till exempel en anhörig på uppdrag av dig, för rent privat bruk eller i samband med ditt hushåll; bevakningen är begränsad till ditt hem eller din tomt och filmar inte en grannes tomt eller en plats dit allmänheten har tillträde; ljud tas inte upp utanför tomten; avsikten är inte att sprida materialet vidare, till exempel på internet eller i sociala medier; du bevakar inte en plats där personer som utför arbete regelbundet passerar eller regelbundet utför sina arbetsuppgifter; och bevakningen har ingen negativ inverkan på den som bevakas.

Vilken plats du bevakar, vilka personer som bevakas och varför du bevakar är de faktorer IMY lyfter fram för att avgöra om undantaget gäller. Uppfyller bevakningen inte undantaget måste du följa GDPR.

Privatundantaget: fördelar och begränsningar

När kameran fångar grannar, allmän plats eller bostadsområde

Om din bevakning leder till att personuppgifter behandlas, genom antingen bild eller ljud, på grannens egendom eller på en plats dit allmänheten har tillträde, måste du enligt IMY följa GDPR. Myndigheten konstaterar att sådan bevakning sällan är tillåten, eftersom den är ett allvarligt intrång i grannarnas personliga integritet. IMY pekar också på att det kan vara brottsligt enligt straffrättsliga bestämmelser att kamerabevaka människor i deras hem.

Riktar du en kamera mot din egen tomt men den ändå ser in på grannens tomt eller ut mot en väg utanför tomten, är det alltså inte uppsåtet utan vad kameran faktiskt fångar som avgör. Sätter du upp kameror som är synliga för grannarna bör du enligt IMY informera dem om vad kamerorna filmar och berätta vad du har gjort för att undvika att filma deras tomt. En kamera som ser ut att vara riktad mot en annans tomt eller bostad kan upplevas obehaglig även om den inte gör det.

I flerbostadshus är det hyresvärden som ansvarar. Enligt Hyresgästföreningen behöver privata hyresvärdar inte ansöka om tillstånd för kamerabevakning, men bevakning får bara förekomma om det finns ett uttryckligt behov och ett särskilt syfte, och hyresvärden måste följa dataskyddsförordningens regler för personuppgiftsbehandlingen. Reglerna kan vara striktare för kommunala bostadsföretag, som i vissa sammanhang kan betraktas som myndighetsutövare och därmed måste ansöka om tillstånd, exempelvis för platser där allmänheten har tillträde.

Behövs tillstånd eller anmälan?

För en privatperson som sätter upp en kamera i sitt hem krävs i dag inget tillstånd enligt kamerabevakningslagen. Däremot måste bevakningen uppfylla kraven i GDPR om den inte omfattas av privatundantaget, vilket särskilt aktualiseras vid kameraövervakning utomhus. Kraven gäller bevakning av den egna egendomen; du får inte övervaka grannar eller platser där allmänheten har tillträde, som trottoaren eller grönytan utanför tomten. Bor du i flerbostadshus får du inte bevaka området utanför ytterdörren.

För hyresvärdar ser det olika ut beroende på ägarform. Privata hyresvärdar ansöker inte om tillstånd, utan ska i stället kunna visa ett uttryckligt behov och ett särskilt syfte med bevakningen och leva upp till dataskyddsförordningen. Kommunala bostadsföretag kan i vissa situationer behöva tillstånd för kamerabevakning.

Tillsynsmyndighet är Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. Enligt 3 § förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning är IMY tillsynsmyndighet enligt GDPR och enligt lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Hyresgästföreningen beskriver att IMY har tillsynsansvar över kamerabevakningen i hela Sverige och att en klagomålsanmälan kan skickas in via myndighetens webbplats.

Ljud, lagring och personuppgifter

Kamerabevakningslagen omfattar ljud i två avseenden. Enligt 3 § 2 är det kamerabevakning att använda en separat teknisk anordning för avlyssning eller upptagning av ljud i samband med användningen av en kamera eller liknande utrustning. Enligt 3 § 3 är det också kamerabevakning att med en separat teknisk anordning behandla bild- och ljudmaterial som tagits upp med sådan utrustning. Ljudupptagning är alltså inte ett tillbehör utanför regelverket, utan en egen reglerad del.

Inom privatundantaget finns en tydlig gräns: ljud får inte tas upp utanför tomten. En mikrofon som hör vad som sägs på gatan eller hos grannen faller därför utanför undantaget.

När GDPR gäller ska personuppgifterna i bild och ljud ha en rättslig grund, behandlas för bestämda ändamål, skyddas mot obehörig åtkomst och inte sparas längre än nödvändigt. I praktiken innebär det att den som bevakar behöver en rutin för hur materialet lagras, vem som kommer åt det och när det raderas, och att uppgifterna bara används för det syfte bevakningen motiverades med.

Om du blir bevakad: invända, få tillgång eller radering

Enligt dataskyddsförordningen har du som enskild rätt att vända dig till den som kamerabevakar och invända mot bevakningen. Du har också rätt att begära tillgång till bevakningsmaterialet och att begära radering av det. Det gäller oavsett om bevakningen sköts av en hyresvärd, en bostadsrättsförening eller någon annan som behandlar personuppgifter om dig.

Om bevakningen bryter mot reglerna kan du anmäla den till IMY, som tar emot klagomålsanmälningar via sin webbplats. Innan du anmäler finns skäl att först försöka lösa problemet direkt med den som bevakar, till exempel genom att prata med din hyresvärd. Många fall handlar om en kamera som råkar vara felriktad och kan justeras efter ett samtal.

Tillsyn och konsekvenser vid felaktig bevakning

Felaktig kamerabevakning är olaglig och kan leda till tillsyn från IMY, vilket i sin tur kan leda till sanktionsavgifter. I vissa fall kan felaktig bevakning också leda till straffansvar. Olaglig kameraövervakning innefattar bland annat att filma grannen eller platser där allmänheten har tillträde.

Sanktionsavgifter betalas enligt 9 § förordningen (2018:219) till Kammarkollegiet, och ett beslut om sanktionsavgift faller bort till den del det inte har verkställts inom fem år från beslutet (10 §).

Ansvaret följer den som ansvarar för kameran. Den som äger eller förfogar över utrustningen svarar för hur den faktiskt används, även om installationen gjorts av någon annan. Att en leverantör har hjälpt till med installationen enligt kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen flyttar alltså inte ansvaret för den löpande användningen.

Praktisk checklista innan kameran sätts upp

Rikta kameran mot din egen bostad eller tomt, inte mot grannens tomt eller mot en plats dit allmänheten har tillträde, som väg, trottoar eller grönyta utanför tomten. Bevakningen ska vara begränsad till ditt hem eller din tomt.

Stäng av ljudupptagning utanför tomten. Ljud får inte tas upp utanför tomten inom privatundantaget, och ljud i samband med kamera är en egen form av kamerabevakning enligt 3 §.

Informera berörda om synliga kameror och berätta vad de filmar och vad du gjort för att undvika att filma någon annans tomt.

Ha en rutin för lagring och radering: bestäm varför du bevakar, hur länge materialet sparas, vem som kommer åt det och när det raderas. Detta krävs när GDPR gäller.

Undvik att sprida materialet vidare, till exempel på internet eller i sociala medier, och bevaka inte en plats där personer som utför arbete regelbundet passerar eller utför sina arbetsuppgifter.

Kontakta IMY vid osäkerhet om vad som gäller för din bevakning. Om du blir bevakad av någon annan kan du först försöka lösa frågan direkt med den som bevakar och därefter anmäla till IMY.